Att utse vilken film som är bättre än en annan är inte bara svårt, det är direkt orättvist ibland. En film i en genre kan vara bättre än en film i en annan genre, men ibland är det svårt att jämföra. Jag har ändå försökt ge mig på det här, inspirerad av mina bloggvänners listande. Jag tänkte dessutom hålla er som läser det här på halster och bara avslöja en del åt gången, för att sedan sammanställa allt i en och samma lista.
När en film är en del i en serie har jag valt den del jag tycker är bäst och uteslutit de andra. Annars hade det lätt blivit tråkigt, då jag är lite för svag för science-fiction för mitt eget bästa. Nåväl, håll till godo.
Plats 10 – När Lammen Tystnar – 1991
Jag läste aldrig boken före filmen, däremot läste jag den första delen – Röda Draken – före jag såg När Lammen Tystnar – och blev väldigt imponerad. Thomas Harris andra del i berättelserna om Hannibal Lecter är överraskande och skapade stora rubriker när den gick upp på biograferna 1991. Seriemördargenren fick ett uppsving och FBI sågs som världens främsta brottsbekämpare, vilket de antagligen också är. Men framför allt skapades en ikonisk filmskurk i Anthony Hopkins tolkning av Lecter; som med all sannolikhet var bättre än vad någon hade kunnat hoppas på. Jodie Foster överraskade också och cementerade sin plats i filmhistorien. Mörkret i filmen överträffar också väldigt många andra samtida filmer och stämningen byggs upp från första stund.
Plats 9 – Young Guns – 1988
Västernfilmer finns det gott om, men det är bara en som kan platsa på min tio-i-topp. Young Guns, med Emilio Estevez, Charlie Sheen och Kiefer Sutherland i huvudrollerna blev snabbt en av mina favoritfilmer när jag växte upp. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör Young Guns till en så bra film, men stämningen tillsammans med musiken och skådespelarnas fantastiska insatser gör att jag har sett den om och om igen. Den är sorglig och samtidigt som den slår hål på en del av romantiseringen kring Billy the Kid gör den också sitt för att bidra till en mytisk bild av en ung man som slogs mot översittare och korruption. Lou Diamond Philips, Dermot Mulroney, Casey Siemaszko, Terence Stamp och Jack Palance bidrog till att göra Young Guns till en episk västern.
Plats 8 – Rymdimperiet slår tillbaka – 1980
Av alla Star Wars-filmer som har gjorts finns det en som verkligen står ut. Del 5, när imperiet slår tillbaka, slår också de andra filmerna med hästlängder. Inte enbart för att en del överraskande sanningar avslöjas, utan för att den effektmässigt och berättartekniskt slår alla de andra. Här har vi en kärlekshistoria mitt i kampen mellan ren ondska och godheten, en djupare förståelse för kraften och en rent magisk filmupplevelse. Miljöerna i den här filmen – från Dagobahs träsk till Hoths vinterlandskap och Molnstadens arkitektur – slår det mesta. När rymdimperiet slog tillbaka skapades filmhistoria och ingen annan Star Wars-film har lyckats nå samma höjder. Det återstår förstås att se om JJ Abrams klarar att återupprätta Star Wars-världen som vi en gång såg den 1980.
Köp en box med Star Wars 4-6 här.
Nu är vi tillbaka i det lite mer förväntade. Mja, jag är nog fortfarande kvar i att del 4 är den bästa. Är en sucker för sammanhängande historier och del 5 blir lite för splittrad. Och så minns jag att jag blev så grymt besviken på slutet när jag såg den i unga år — den slutade ju mitt i ingenting!
Håller helt med dig om slutet – där blev man lite överraskad, men ändå glad för att historien fortsatte. Läste nyligen att Lucas inte hade planerat några uppföljare förrän han var säker på att den första (fjärde) skulle bli en hit. Dessutom trodde han att den faktiskt skulle floppa, så det är nog naturligt att del 4 känns som ett avslutat kapitel medan del 5 fick en tydlig röd tråd…