The Meddler
En änka som bestämmer sig för att starta ett nytt liv borde bara vara bra, men om det också inbegriper planer på att komma sin dotter nära finns det mycket att tänka på.
Marnie (Susan Sarandon) är som alla mammor, omtänksam och vill bara sina barns bästa. Fast hon har också gått i samma fälla som så många föräldrar gör, det går faktiskt att vara för omtänksam. Barnen måste få leva sina egna liv. Vilket Lori (Rose Byrne) vill göra. Och hon vill inte ha Marnies alla råd, särskilt som Marnie saknar medvetenhet om hur fruktansvärt påträngande hon kan vara.
The Meddler är en film om relationer och Susan Sarandon såväl som Rose Byrne är båda perfekta i mor-dotter-rollerna. Inget fel på skådespelandet, men det största problemet med The Meddler är att den består egentligen bara av Susan Sarandons tolkning av Marnie. Jag ska villigt erkänna att det här är inte min sorts film, men jag försöker alltid se alla filmer så objektivt det går och den här filmens största målgrupp är förstås mödrar och döttrar som känner igen sig. Alla andra har nog inte så mycket att hämta. Utan möjligtvis några insikter hur det är att bli änka eller paniken över att ens barn inte vill vara med en.
Dessutom är en timme och fyrtio minuter lite för långt att genomlida Marnies självupptagenhet, och även om berättelsen utvecklas tar det lite för lång tid. På plussidan finns förstås några riktigt gripande scener där Marnie tvingas inse vad hon håller på med. Och en annan helt klart förmildrande omständighet är J.K. Simmons, som är en av mina favoritskådespelare efter att ha sett honom som Jameson i Spindelmannen. Här spelar han Zipper, en pensionerad polisman, som kanske är precis vad Marnie behöver. Men hans starka närvaro var precis vad The Meddler behövde.
