Det är dags att bli skrämd igen, när Sinister 2 fläckar ner din TV med mer blod än vanligt. Lås alla dörrar och fönster, sätt dig med ryggen mot en vägg och håll någon hårt i handen. Spel och Film ger dig en möjlighet att få kalla kårar och frossbrytningar på samma gång.
Uppföljare i skräckfilmsgenren brukar inte vara någon lyckad historia, särskilt inte när uppföljaren inte har samma starka ensemble som originalet. I Sinister 2 saknar jag Ethan Hawke från del ett, trots att han inte är min favoritskådis. James Ranso, som spelar den före detta polisen So & So, är dock kvar och han gör vad han kan för att inte filmen ska falla platt.
Storyn är banal, med mamman Courtney Collins (Shannyn Sossamon) som flyttar in i ett ödegivet hus tillsammans med sina två tvillingsöner. Naturligtvis är det hemsökt av samma gamla demon som i första filmen. Greppet med Super 8-filmer är centralt i handlingen, och visst blir det skrämmande ibland. Fast för det mesta känns de skrämmande scenerna planterade, och har man sett Sinister försvinner en del av mystiken.
Det som dock räddar Sinister 2 är att det går inte att undvika att bli engagerad av Courtneys liv. Hon flyr från sin man och hennes karaktärsutveckling är intressantare än det mesta i filmen. Det är lite synd, för trots allt hade Sinister något som gick förlorat. Som det ofta gör med uppföljare, som sagt, i skräckgenren. Det hindrar dig dock inte från att bli lite skrämd av Sinister 2, fast risken är att det slutar med förvirring.