X-Men: First Class
Pros
- Berättelsen
- Michael Fassbender
Cons
- James McAvoy
Att få reda på hur någonting börjar är alltid intressant. X-Men: First Class tar oss med till början av historien om X-Men och det är minst sagt en spännande resa.
Långt innan Magneto och Professor Xavier blev fiender var de vänner som slogs för samma syfte; att rädda både människor och mutanter. X-Men: First Class tar oss tillbaka till 1944, där Erik Lensherr (Bill Milner / Michael Fassbender) tvingas använda sina krafter av den nazistiske vetenskapsmannen Dr. Klaus Schmidt (Kevin Bacon). Samtidigt möter Charles Xavier (Laurence Belcher / James McAvoy) Raven (Morgan Lily / Jennifer Lawrence), och bjuder in henne till att bo hos honom som sin styvsyster. Berättelsen hoppar sedan till 1962, där mycket av berättelsen kommer att kretsa kring Kubakrisen.
Vad som kanske är mest intressant med First Class är att det finns en vilja både hos Xavier och Lensherr att försöka lösa problemen, men att det är mänsklighetens värsta sidor som ställer till det. Xavier står över människornas längtan efter makt, medan Lensherr ser saker och ting på ett helt annat sätt. Nazisten Schmidt står måhända för det sämsta hos människor, men samtidigt är det inte självklart att människor som har muterat blir godare, bättre, utan samma problematik följer med mutationerna.
Michael Fassbender är utmärkt som Magneto, nästan i nivå med Ian McKellen som spelar Magneto i de första X-Men-filmerna. Han lyckas förmedla den enorma konflikt som finns i att ha sett mänsklighetens värsta sidor och att väga det mot möjligheterna att skapa en bättre värld. Magneto är oerhört mycket mer intressant än professor Xavier, även om Charles har sina djupsinniga konflikter.
X-Men: First Class är en väldigt bra film som verkligen förklarar hur historien om X-Men började, och varför ”skurkarna” blev som de blev. Jennifer Lawrence gör en av sina bästa roller när hon överbryggar Charles Xaviers goda sida mot Magnetos onda. Lite som Wolverine, fast mer osäker på vart hon verkligen kommer att sluta. Det ständiga hotet av tredje världskriget blir väldigt närvarande när berättelsen utvecklas och det är lätt att se paralleller med dagens politiska klimat. Har vi verkligen inte kommit längre så hade vi utan tvekan behövt ett gäng mutanter för att hjälpa oss hitta fred.
Enda smolket i bägaren är dessvärre James McAvoy. Han är långtifrån Patrick Stewarts tolkning av Xavier, även om det blir bättre i Days of Future Past. Trots hans tolkning är X-Men: First Class ändå en av de bättre filmerna om kryssmännen (och kvinnorna).
Mja, jag har aldrig tyckt att de riktigt fick ihop historien i den här filmen. Det känns för splittrat och oengagerande. Hade nog varit bättre om de enbart fokuserat på originshistorien och lämnat Cubakrisen utanför
Fast Cubakrisen är så viktig för den här tiden, det var ju nästan en historielektion. 🙂 En sak håller jag dock verkligen med om, splittringen är hela tiden där eftersom det är såååå många olika detaljer att hålla reda på om allt och alla.