Gene Wilder har lämnat oss

Gene Wilder dog igår, den 29:e augusti 2016, 83 år gammal. Han var mest känd för sina roller i Mel Brooks filmer och för filmerna han gjorde tillsammans med Richard Pryor. 

Själv minns jag Gene Wilder bäst för rollen i Det våras för sheriffen, som jag än idag kan skratta gott åt. Visserligen har jag aldrig gillat de svenska översättningarna av Mel Brookes filmer, Blazing Saddles är en betydligt bättre titel. Gene Wilder kunde verkligen få vem som helst att skratta, och ännu bättre blev han i Richard Pryors sällskap. I Blazing Saddles spelar han dock inte mot Pryor, utan mot Cleavon Little. Byn där alla verkar heta Johnson i efternamn blev sig aldrig lik efter att The Waco Kid (Gene Wilder) och Sheriff Bart (Cleavon Little) fick röja.

Ett av mina favoritcitat, någonsin, står Wilder för när han håller fram ena handen och säger ”See this hand, steady as a rock”, varpå han viftar vilt med den andra. ”But I shoot with this.”

Wilder dog i sviterna av Alzheimers sjukdom och vi kommer alla sakna hans fantastiska humor.

 

Full shot of Cleavon Little as Bart offering whiskey bottle for Gene Wilder as Jim, both seated in sheriff's office. PHOTOGRAPHS TO BE USED SOLELY FOR ADVERTISING, PROMOTION, PUBLICITY OR REVIEWS OF THIS SPECIFIC MOTION PICTURE AND TO REMAIN THE PROPERTY OF THE STUDIO. NOT FOR SALE OR REDISTRIBUTION. ALL RIGHTS RESERVED.

 

Om Magnus 1084 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.

2 kommentarer

  1. Jag måste erkänna att jag inte är något jättefan av Gene Wilder, av någon anledning har jag svårt att gilla honom i de filmer han är med i. Men Blazing Saddles är det lysande undantaget — han och Cleavon Littles buddykänsla är oslagbar!

    • Jag tror jag förstår vad du menar, han är ju lite blek, men på något sätt tror jag att jag började gilla honom just för det. Hans sätt att bara vara, med en oerhörd närvaro. Och buddykänslan mellan Cleavon och Gene är precis som du säger, helt oslagbar. 🙂

Kommentarer är stängda.