Marie´s room är ett indiespel som dök upp på de flesta indie-intresserade spelares radar i början av april 2018. Spelet utlovade en spännande berättelse och hade till och med märkts som ”skräck” av spelportalen Steam. Spelet steg snabbt i popularitet och har i skrivande stund högar av positiva recensioner. Så frågan är, är spelet verkligen värt hajpen?
Låt oss ta en närmare titt på spelet.
Först och främst ska sägas att spelet är helt gratis att ladda ner. Det är med andra ord helt riskfritt om det skulle vara så att du inte uppskattar det. Nu har Steam ändå en ganska generös återbetalningspolicy, men det är surt om du hamnar utanför tidsgränserna för återlämning av ett spel som du inte gillar och har betalat dyrt för.
Först och främst. Det här är ett kort spel och utvecklat av en enda person. Lite i stil med Five Nights at Freddys och många andra indie-spel som dykt upp på senare år. Grafiken är välgjort, med duktiga skådespelare som lånat sina röster till spelets protagonist. Musiken är väl vald och passar in i stämningen i spelet. Allt som allt är spelet till ytan riktigt imponerande för att vara skapt av en enda person.
Marie´s room är en historia som utsatthet, svåra uppväxtförhållanden och ungdomssynder. Så långt uppfyller spelet alla punkter du kan önska av den här typen av spel där utforskning är i centrum. Det gör ett gott arbete med att lyfta fram svåra förhållanden som många väljer att blunda för.
Är Marie´s Room värt besväret?
Hur är det då? Är spelet värt att plocka upp? Svaret på frågan är ett nja med reservation. Först och främst är historien visserligen tankeväckande men alldeles för kort för att ge den känslomässiga investering som krävs för att man ska bry sig om huvudpersonerna och deras öde. Exempel på spel där man med lätthet uppnår detta är exempelvis ”What’s left of Edith Finch”, ”The vanishing of Ethan Carter” och ”Dear Ester”.
Spelet tar totalt kanske 1 timme att spela och har därför ingen sparfunktion. Replay-värdet är mycket lågt, för att inte säga obefintligt och det är synd att något som hade potential får sluta så abrupt. Spelets slut sker också i en cutscene vilket förtar lite av nöjet med ett ändå väldigt kort spel. Spelaren är dessutom begränsad till ett enda rum under hela spelet vilket känns en smula klaustrofobiskt och till sist nästan irriterande.
Allt som allt. Spelet är tankeväckande och estetiskt tilltalande men kort och inte särskilt engagerande. Är du dessutom ute efter ett läskigt spel så är det här inte någonting för dig. Det finns beskrivningar av våld och övergrepp (om än milda sådana) men det är också allt. Inga direkta skräckupplevelser här. Eftersom det är gratis, och med en speltid på bara ca en timme, kan det vara värt att testa. Kanske uppskattar du det mer? Personligen föredrar jag dock ”What´s left of Edith Finch”.
