Vår skribent Alexander Lindblom recenserade Annihilation när filmen först kom ut på Netflix förra året, och gav den ett medelbetyg. Nu har jag fått se den på blu-ray och jag såg även filmen på Netflix. Det är utan tvekan en film som faktiskt växer vid andra titten.
Jag kommer inte gå in på hela handlingen i den här recensionen, utan hänvisar till Alexanders recension. Det är inte en vansinnigt djup handling, Annihilation handlar i huvudsak om biologen och ex-militären Lena (Natalie Portman) som får återser sin man Kane (Oscar Isaac) efter att han varit spårlöst försvunnen. Efter att ha gett sig ut på ett hemligt uppdrag för militären är han tillbaka, förändrade och sjuk. Kane har varit inne i skimret, ett övernaturligt fenomen som ingen tar sig ut ifrån.
Som alltid när man ser en film en andra gång får man en chans att ta en titt på sådant som inte alltid är uppenbart vid första titten. Interagerandet mellan de fem kvinnliga huvudpersonerna är lättare att följa när man inte bara är fokuserad på det visuella. Annihilation är en visuellt tilltalande film och även vid andra titten är det svårt att inte känna en fascination inför effekterna. Det här är en film jag hade velat se på bio.
Men karaktärerna gör sig lika bra på bio som i hemmasoffan. Deras destruktiva personligheter gör sig extra lämpade för att ge sig ut på vad som rätt sannolikt kan vara ett självmordsuppdrag, och hur de agerar mot varandra blir betydligt bättre att följa andra gången jag ser Annihilation.
Extra kul är det förstås att svenska Tuva Novotny har en framträdande roll och att det är männen som får stå tillbaka. Vad skimret är tänker jag inte berätta om, men för dig som tar en titt väntar en upplevelse. Det finns dock en hel del klyschor att se upp för och de är lika framträdande på blu-ray som på Netflix.
