Recension: Fall Guy (2024)

the fall guy

Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig när jag laddade blu-rayspelaren med The Fall Guy (2024). Filmen är löst baserad på 80-talsserien med samma namn och i huvudrollerna ser vi Ryan Gosling och Emily Blunt. Vad jag inte hade väntat mig var att denna film skulle lyckas kombinera explosiv action, skratt och en överraskande mängd själ på ett sätt som kändes både fräscht och välbekant på samma gång.

Handling och Premiss

The Fall Guy följer Colt Seavers (spelad av Ryan Gosling), en före detta stuntman som nu hankar sig fram på småjobb men blir indragen i en konspiration när hans tidigare stuntkollega, spelad av Aaron Taylor-Johnson, försvinner under mystiska omständigheter. Emily Blunt spelar som filmens kvinnliga huvudroll, en hårdför filmregissör med ett komplicerat förflutet med Colt, vilket ger filmen en känslomässig kärna och lite dramatik mitt bland alla explosioner.

Premissen, där en stuntman måste använda sina kunskaper för att lösa verkliga problem, känns rätt klyschig, men filmen lyckas göra den tillräckligt charmig för att jag inte bryr mig om det. Faktum är att de använder genrens typiska överdrivna element för att på ett lekfullt sätt skapa spänning, vilket känns både som en hyllning och en kärleksfull parodi på actionfilmer.

Emily Blunt och Ryan Gosling – En dynamisk duo

Låt oss tala om det självklara: Emily Blunt. Jag har alltid gillat henne, men här visar hon ännu en gång varför hon är en av de bästa skådespelarna idag. Hon spelar regissören, en tuff och smart karaktär som måste balansera sin professionalitet med sitt komplicerade förhållande till Colt. Blunt har en förmåga att ge sina roller djup utan att det känns tvingat, och hon skiner i varje scen hon är med i. Hennes dynamik med Gosling är klockren. Det är en slags vänskaplig rivalitet som är både trovärdig och underhållande.

the fall guy

Ryan Gosling är precis som förväntat charmig i huvudrollen. Han gör Colt till en karaktär som är både sympatisk och mänsklig, vilket är svårt att göra när man spelar en stuntman som slåss mot skurkar i 100 km/h på motorvägar eller kastas genom fönster. Hans torra humor och lite kantiga personlighet gör att han aldrig känns som en typisk actionhjälte, och jag älskar det. Det finns något väldigt medvetet i hur han spelar Colt, och han tar sig själv aldrig på för stort allvar, vilket passar filmen perfekt.

Action med en tvist

The Fall Guy är först och främst en actionfilm, och på den fronten levererar den. Jag förväntade mig höga hastigheter, skottlossningar och stunts – och det fick jag i överflöd. Actionscenerna är imponerande koreograferade och snyggt filmade, särskilt med tanke på att filmen handlar om en stuntman. De gör en hel del referenser till klassisk stunt-action från 80- och 90-talet, vilket får det att kännas nostalgiskt utan att bli en parodi.

En av de bästa sakerna är att actionsekvenserna aldrig känns helt överdrivna. Ja, det är naturligtvis på gränsen till det omöjliga ibland, men inte på ett sätt som bryter mot filmens inre logik. Det känns fortfarande som att Colt är en människa med begränsningar, och man får se honom kämpa på ett sätt som ger mer tyngd till hans karaktär.

Nostalgiskt med humor

Som en nostalgisk hyllning till 80-talets actionserier är filmen full av små påskägg och referenser som kommer att glädja de som älskade originalet. Även om du inte är bekant med den gamla serien, kommer du definitivt att få en känsla av att filmen är en kärleksbrev till den gamla skolan av filmisk action, med praktiska stunts och lite mindre CGI än vad vi är vana vid i moderna actionfilmer.

Humorn är en annan höjdpunkt. Den kommer naturligt, särskilt i samspelet mellan Gosling och Blunt, och bidrar till filmens avslappnade atmosfär. Det är den typen av film där du kommer att skratta åt karaktärernas kvicka kommentarer och samtidigt sitta på kanten av din stol under de mer intensiva sekvenserna.

Vad kunde ha varit bättre?

Om det finns något att kritisera så är det kanske att berättelsen är något förutsägbar. Den följer en ganska typisk actionfilmstruktur, och ibland känns det som att de spelar lite väl säkert. Filmen kunde ha vågat ta lite fler risker med både handling och karaktärsutveckling. Vissa sidokaraktärer, särskilt skurkarna, känns också lite platta och förglömliga, vilket drar ner betyget något. Jag hade gärna sett att antagonisterna var lite mer utvecklade eller att filmen kanske utforskade några mer ovanliga vändningar i handlingen.

Trots några mindre brister är The Fall Guy en underhållande och fartfylld resa som lyckas hålla både action och humor i balans. Emily Blunt och Ryan Gosling lyfter filmen med sina skådespelarprestationer, och deras kemi är filmens verkliga dragplåster. Den är en nostalgisk hyllning till en tid då praktiska stunts och jordnära hjältar var kungar, samtidigt som den lyckas kännas fräsch och relevant för dagens publik.

Är det en banbrytande film? Nej, men det försöker den inte vara heller. The Fall Guy vet exakt vad den är – en actionfylld nostalgitripp med själ och humor – och ibland är det precis vad man behöver.

Betyg: 4/5

Trailer The Fall Guy