Min så kallade pappa
Pros
- Storyn
- Filmkänslan
- Temat
Cons
- Längden
- Dialogen
Att bli dumpad är illa nog, men att bli dumpad och hemlös på samma gång är förstås en ordentlig katastrof. Särskilt om man samtidigt är gravid. Det är vad som händer Malin och hon får förstås panik. Då är det inte svårt att förstå att hon söker upp sin så kallade pappa Martin, trots att de aldrig har träffats. Han är dock väldigt självupptagen och utsikterna för Malin att få en fristad ser inte så ljusa ut. Men så får Martin en stroke …
Michael Nyqvist imponerar ofta. Han verkar inte välja roller som är lätta. Istället söker han sig till tunga, dramatiska roller där det är en inre resa som är viktigare än vad som sker runtomkring huvudpersonerna. I rollen som Martin har han många utmaningar. Hur är det att spela någon som överlevt en stroke, men som genomgått en dramatisk förändring i sitt sätt att vara? Det är en fascinerande tanke, särskilt som Martin tappar minnet i samband med sin stroke. Malin får då chansen att skapa den pappa hon aldrig fick växa upp med.
Källa. Film i Väst
Jag gillar berättelsen från början. Inte minst för att temat är så intressant. Just bilden av kärnfamiljen, som suddats ut under decennier, är i centrum. Vad innebär det när en pappa inte är där för sina barn, vad innebär det att finna en pappa i vuxen ålder och hur går det när pappan inte vill? Malin befinner sig i samma situation som sin egen mamma, när pojkvännen Frank (Sverrir Gudnasson) inte är med i bilden längre.
Filmen är dock lite för lång. Regissören Ulf Malmros bygger visserligen upp berättelsen på ett väldigt trovärdig sätt, även om vissa dialoger är mindre trovärdiga, men vid ett flertal tillfällen sitter jag tyvärr och funderar på om det ska hända något, eller om det är långt kvar. Trots det hänger jag kvar till slutet och det är jag glad för. Det här är en film med lika delar humor som allvar och en hel del tragik blandat med mänskligt hopp. Svenska filmare skulle dock kunna lära sig en hel del av amerikanska vad det gäller dialog. Alldeles för ofta sitter jag och tänker att ”den där meningen är det ingen som skulle säga på riktigt”.
Till sist, plus i kanten för First Aid Kit, som stått för musiken.
Köp filmen hos CDON: DVD / Blu-ray
Köp filmen hos Discshop: DVD / Blu-ray
Oväntat positiv överraskning för min del, vilket berodde på att jag för länge sedan har lessnat på Micke N. Men här var han ju riktigt bra! Håller dock med om att filmen drog ut lite för länge på tiden i slutet.
https://bilderord.wordpress.com/2014/09/20/min-sa-kallade-pappa-2014/
Jag tröttnade faktiskt på honom när jag såg Europa Report, en i övrigt fantastiskt bra film, men tycker nog att han gjort många bra roller. Fast ibland blir det ju lite som att han alltid spelar samma roll.
Jag tycker inte Micke N spelade samma gamla vanliga Micke N här. Snyggt jobbat av Ulf Malmros att inte låta honom falla i den fällan. För övrigt tycker jag väldigt mycket om den här filmen. Alltså VÄLDIGT mycket. 5/5!
Håller med, helt klart en annorlunda rollprestation av Micke N. 🙂