Att födas på en dag som är så kall att ditt hjärta fryser till is är ett annorlunda öde, men det är precis vad som händer Jack. Pojken med det tickande hjärtat är en fransk, animerad film om en pojke som får ett klockhjärta av en barnmorska som anses tokig.
Jag har alltid gillat sagor och gärna i animerad form. Det är också alltid roligt att se animerade filmer från andra filmmakare än de stora Hollywood-producenterna. Och Jack har en lovande berättelse, en skön animering och en lagom dos magi.
Dessvärre finns det några riktigt stora logiska hål i berättelsen. Om nu det är så kallt att ett hjärta kan frysa till is, varför går mamman omkring utan mössa eller halsduk? Och varför är det bara fåglarna som blir till isbitar medan mamman utan mössa klarar sig utan problem?
Nu är det förstås en saga, med alla sagans förutsättningar, så den lilla detaljen kan man kanske se förbi. Och moderns omsorg om sin son är gripande, Jacks öde är ännu mer gripande då hans mekaniska hjärta måste hanteras med extra mycket försiktighet – vilket betyder att han aldrig får bli kär och naturligtvis fattar vi att det är en berättelse fylld med liknelser. Den är vacker och sorglig på samma gång.
Dessutom kan vem som helst räkna ut att han kommer förstås att bli kär och hur han hanterar det är vad berättelsen går ut på. Ska man våga bli kär om ens hjärta kan gå i tur? I grund och botten är det en vacker kärlekshistoria, om än något rörig och med alldeles för många sånger. De svepande miljöerna är fantastiskt välanimerade och enbart miljön gör filmen värd att se. Tar man på sig barnasinnets glasögon blir det till och med en berättelse väl värd att minnas. Som vuxen kanske jag har lite svårare att köpa berättelsens utveckling och det ständiga tjatet om hjärtat – men det finns en del viktiga budskap att ta med sig.För dig som söker en bra, mysig familjefilm är Pojken med det tickande hjärtat en perfekt historia – bara man kan stå ut med allt sjungande till höger och vänster.
Gillar du sagor kanske Maleficent är något för dig?
Fin film, lukter Tim Burton lang vei av denne filmen.
Det har du faktiskt helt rätt i, mycket Burton-stämning!