Rätt upp i 90-talet, eller Blast from the past på originalspråk, är en utav mina absoluta favoriter när det gäller just komedier. Den är så annorlunda, så lättsam och så charmig att det är omöjligt att inte älska den.
Brendan Fraser är helt fantastisk i huvudrollen som Adam, en 35-åring som har växt upp i ett skyddsrum med sina föräldrars sedan 60-talet. När dörrarna till skyddsrummet öppnas får han för första gången i sitt liv gå ut i världen; en värld som ser lite annorlunda ut än vad den gjorde när hans föräldrar (spelade av Christopher Walken och Sissy Spacek) låste in sig i skyddsrummet 35 är tidigare.
Adams naiva sätt och fascination över världen och teknikens framsteg gör att man verkligen älskar honom. Samtidigt avundas man hans sätt att uppskatta så små saker som att se himlen och havet, som han ser för första gången. När Adam träffar Eve (Alicia Silverstone) så vet hon inte vad hon ska tro om honom och hans märkliga historia om att vuxit upp i ett skyddsrum, men hon går med på att hjälpa honom att handla upp mat till skyddsrummet där hans föräldrar är kvar – och hitta en fru.
Det är inte svårt att räkna ut hur det hela kommer att sluta, så smått förutsägbart är det visserligen, men inte så att det stör. Och även om just den biten med att hitta en fru är förutsägbar, så är knappast resten av filmen det. Det här är helt klart en underhållande film, och det är till stor del tack vare Brendan Fraser som är helt fantastisk i den här rollen.
Jag tror ärligt talat att det är svårt att hitta en gulligare film än den här, och en charmigare karaktär än Adam. Samtidigt är den intressant, och inte minst väldigt rolig.
LÄS MER: Rätt upp i 90-talet kom med på 1999 års lista över bästa filmer.
