The Immigrant
Pros
- Viktigt tema
- Schysst miljö
- Annorlunda
Cons
- Lite väl mycket ångest ibland
Att immigrera någonstans, oavsett var det är, är aldrig någon enkel historia. För Ewa Cybulska, som lämnar Polen för att immigrera till USA tillsammans med sin syster, är drömmen om ett bättre liv drivkraften. Om livet blir bättre är en helt annan historia. Vi har sett The Immigrant och berättar varför du också bör se den.
Året är 1921 och till USA söker sig folk från hela världen – och inte minst från Europa på grund av att första världskriget är slut och levnadsvillkoren i Europa är tuffa. Ewa Cybulska – som spelas av Marion Cotillard – anländer till Ellis Island tillsammans med sin syster Magda. Magda är dessvärre sjuk och de två skiljs åt redan innan de kommit in. Ewa får se sin dröm om ett liv i USA krossas och hon riskerar att deporteras direkt.
I väntan på deportation dyker Bruno Weiss (Joaquin Phoenix) upp. Han driver en bordell och även om han verkar snäll upptäcker vi snart hans dolda motiv när han tvingar henne till prostitution. Samtidigt förstår vi att trots hans hårda behandling av Ewa har han blivit kär i henne. Till hennes räddning kommer en trollkarl vid namn Orlando. Han spelas av Jeremy Renner och Renner visar återigen att han är en grym skådis. Till en början är han en charlatan som är lika mycket skojare som alla andra. Han är dock betydligt ärligare än Bruno och har mycket bättre avsikter.
Triangeldramat mellan trollkarlen Orlando, Ewa och Bruno är vad som gör filmen levande. Fram till hans inträde är det mest en eländesfilm, där inte mycket hopp finns för den som inte har några pengar – vilket betyder att det är som vanligt med andra ord. Just eländet är kanske min största invändning mot filmen. Vi fattar att det är eländigt, utan att behöva långa närbilder på Ewas sorgsna ögon. Marion Cotillard är visserligen bra på att spela sorgsen, kanske för att hon har något sorgset över sig från början.
Miljöskildringen är vad som gör filmen extra sevärd. USA 1921 var minst lika hårt som USA idag, men den stora skillnaden var att moralpaniken var betydligt större. Filmen är skickligt filmad med dunkla, dystra miljöer där inga gula taxibilar trängs på gatorna utan endast enstaka bilar syns. Känslan i miljön är stark och det är någonting jag gillar väldigt mycket med filmen. Samma handling i en modern miljö hade inte alls blivit en lika bra film.
Förutom miljön och ett bra skådespelande har vi filmens tema. Prostitution är väldigt sällan ett frivilligt val, och filmen tematiserar problemen med människohandel och utnyttjandet av kvinnor på ett mycket bra sätt. Det trista är att det har inte blivit mycket bättre sedan 1921, vilket en film som den här inte kommer att förändra. Men den kanske kan bidra till en långsiktigt bättre människosyn.
