Recension: Tillbaka till framtiden (1985)

När jag såg Tillbaka till framtiden på bio 1985 hade jag ingen aning om vad jag skulle få se. Föga anade jag att jag drygt två timmar senare skulle vara överväldigad av en av de bästa filmer jag sett. Håller den än idag? Det får du snart reda på.

Att ha en vän, hur galen han än på verka, som är en genialisk uppfinnare är väl förstås någonting alla vill ha. Marty McFly (Michael J. Fox) råkar av en händelse åka tillbaka i tiden, i en tidsmaskin uppfunnen av den smått galne professorn doktor Emmett Brown. Han har dock vänt sig till fel personer för att få tag i plutonium till sin tidsmaskin …

Tidsmaskinen är den legendariske DeLorean som sedan Tillbaka till framtiden har varit en ikon för tidsresenärer såväl som tonårsgrabbar som drömmer om att köra runt i en cool bil. Och visst är DeLorean en bil man skulle kunna sälja sin själ för att få köra.

Tillbaka till framtiden

När Marty McFly kommer tillbaka i tiden befinner han sig i 1955, där han träffar sina föräldrar George McFly (Crispin Glover) och Lorraine Baines (Lea Thompson). Och som alla vet ska man inte blanda sig i vad som hände förr, det kan få oanade konsekvenser. Han måste helt enkelt ställa allt till rätta och sedan ta sig tillbaka till framtiden.

Handlingen håller definitivt idag, den är ju minst sagt tidlös. Skådespelarna är bra, inte minst Christopher Lloyd – som en gång i tiden slog igenom i Gökboet, och Michael J. Fox är grymt bra. Hans episka gitarrscen på slutet är fantastisk och samtidigt tragisk att se idag, då han lider svårt av Parkinsons sjukdom.

Klippet kan du se lite längre ner, men om du inte har sett filmen så se den först. Då får du en mycket bättre förståelse för vad som pågår runt omkring.

Tillbaka till framtiden är verkligen sevärd, än idag. Den har humor, glädje, viss sorg och action. Dessutom en hel del fascination över tid.

 

Köp Tillbaka till framtiden på DVD.

Missa ingenting - få det senaste från Spel och Film i din inbox. Max en gång per vecka får du ett e-postmeddelande med de senaste inläggen.

Genom att prenumerera på e-postlistan godkänner du att Spel och Film sparar din e-postadress, med syftet att skicka nyheter och sammandrag av bloggen. Du kan när som helst avsluta prenumerationen och via vår sida för Data Privacy begära att dina personuppgifter tas bort.

Din e-post är säker hos oss!

Om Magnus 1084 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.

5 kommentarer

    • Jag förstår vad du menar, även om del ett för mig ändå ligger först. Kanske av nostalgiska skäl. Men del två har definitivt mer mörker, och en hoverboard drömmer jag ju fortfarande om … 🙂 Del tre … tja, jag tror jag förstår vad du menar med drittfilm utan att jag egentligen vet vad ordet betyder. 🙂

      • Crap betyr det 🙂 Husker jeg så dritten på kino, for en gedigen skuffelse! Den er alltid en skuffelse når jeg har sett den, liker å se alle tre når jeg først har sett de to første, men fy pokker, nedtur hver eneste gang!

          • Kommer nok, men virker som om de er mer forsiktige med klassikere som er laget i deres eget system enn mindre kjente filmer og middelmådige filmer. Lettere å voldta filmer utenfor USA, tar ikke lang tid før det dukker opp en remake hvis en film har stor suksess i andre land. Gjelder spesielt grøssere.

Kommentarer är stängda.