Recension: Venom (2018)

Columbia Pictures' VEMON

Venom

199
8

Betyg

8.0/10

Venom är en av Marvels riktigt komplexa figurer och nu har turen kommit till honom att få en egen film. Överraskande på många sätt och betydligt mer underhållande än förväntat.

Jag måste erkänna att jag var rätt skeptisk. Venom har bara varit en favorit som för mig fungerat som superskurk, men i den här filmen blir den utomjordiska parasiten en aning mer komplex.

Tom Hardy spelar Eddie Brock, en undersökande journalist som inte drar sig för att säga sanningar. Vilket inte alla uppskattar och vilket också leder honom till Life-stiftelsens mystiska experiment. Life botar cancer och mycket annat, men det ligger en hund begraven i den excentriske Carlton Drakes (Riz Ahmed) stiftelse. Inte minst att de lyckats hämta hem ett antal parasiter från yttre rymden…

För dig som inte känner till Venom så är den här filmen ett rätt bra sätt att få förklaringar till hur Venom fungerar. Varelsen är en symbiot, en parasit som kräver en fungerande värd för att fungera och leva i någon sorts symbios. Vilket lyckas väldigt bra i filmen, Venoms röst genomsyrar Eddie Brocks sinne och vem som helst skulle bli galen för mindre – men Eddie upptäcker att symbiosen har sina fördelar. Och en hel del nackdelar.

Naturligtvis har en antihjälte som Eddie Brock ett komplicerat förhållande, den här gången med Anne Weying (Michelle Williams). Det är inte lätt att vara undersökande journalist som har svårt att hålla tyst när ens flickvän jobbar för stiftelsen man vill sänka med lite sanningar…

Tom Hardy and Michelle Williams star in VENOM

Som superhjältefilm fungerar Venom rätt bra, det är rejält med action och full fart på specialeffekterna. Det mesta utspelas i San Francisco, en stad undertecknad verkligen gillar och det är kul att se så många välbekanta miljöer. I vanlig ordning blir det förstås en hel del förstörelse.

Ovanpå en helt okej handling, bra skådespelare och effekterna finns dessutom en hel del humor. Svart som tusan, men ändå underbart bra. Jag blev väldigt positivt överraskad över hur mycket bra humor det fanns i Venom och skrattade högt flera gånger.

Tyvärr är Venom lite för kort för att verkligen bottna karaktärerna, varelsens ursprung och allt som pågår runt omkring alla händelser. Dessutom saknar jag den starka kopplingen till Spindelmannen. Trots närmare två timmar film tycker jag inte att jag fått tillräckligt. Kanske var det medvetet från filmskaparna, uppföljarsjukan har inte botats ännu. Men jag hade hellre sett en film som var en timme längre och som kunde gett oss serietidningsfans samma djup som tidningarna har kunnat ge.

En sista sak som dessutom drar ner helhetsupplevelsen är en av de sämsta översättningar jag varit med om. Svordomar ersätta med ”salte satan” och jag fattar inte hur man kan göra en så kass översättning – även om just den översättningen var rätt rolig. Det finns mängder av dåliga exempel – som ”are you alright” blir ”är du i skick” – och jag hakar ibland upp mig till den grad att jag till sist stängde av texten. Skärpning Universal, här har ni gjort bort er! Om ni nu inte använt er av maskinöversättning bör ni sparka översättaren. Det var på håret att betyget inte halkade ner ett snäpp.

Men totalt blir det ett relativt högt betyg, och det gladde mig att Venom fick ta lite mer plats.

Om Magnus 1084 artiklar
Magnus Carling har arbetat inom IT-branschen sedan mitten av nittiotalet, men en stor del av sin fritid ägnar han åt att skriva. Resten av tiden spenderas med familjen, släkten och vännerna. Han har fler intressen än han hinner med. Bland annat springa, grilla, resa, läsa böcker, se på film, spela spel och fiska finns på listan över saker han gärna gör.

1 trackback/pingback

  1. Ni vann Venom - Spel och Film

Kommentarer är stängda.