XCOM: Enemy Unknown
Pros
- Trogen originalet
- Spelkänslan
- Turordning & RPG
Cons
- Några små buggar
1994 kom kultklassikern UFO: Enemy Unknown och nästan tjugo år senare – 2012 – var det dags för en ny version. XCOM: Enemy Unknown är ett spel som spelas med turordning, samtidigt som det precis som klassikern har en strategisk del där du bygger en bas. Vi har spelat och är minst sagt nöjda. Frågan är bara; är nyutgåvan lika bra som originalet?
Nu för tiden är det rätt sällan som jag spelar ett spel som blir vanebildande från första stund, men XCOM: Enemy Unknown får dig inte bara att fastna. Det sätter utomjordiska klor i din ryggrad, äter sig in till hjärnan och tvingar dig att stanna kvar. Man måste helt enkelt bara fortsätta att spela, bara en omgång till och sedan bara en till.
Spelet handlar om att bekämpa utomjordingar, som håller på att invadera jorden. Som spelare tar du kommandot över XCOM, en internationell organisation som formats av världens länder för att bekämpa det utomjordiska hotet. Till din hjälp har du en underjordisk bas och personal som hjälper dig att forska fram nya vapen, material och obducera utomjordingarna alltefter att du får tag i dem.
Basen bygger du upp efter hand; du har inte obegränsat med pengar utan är beroende av att länder runtom i världen fortsätter att supporta XCOM med stålar. Du kan förlora stödet från ett eller flera länder, vilket betyder att inkomsterna minskar men också att risken för att XCOM ska upplösas ökar. Lämnar för många länder blir du av med jobbet, så att säga.
Även om spelet är turordningsbaserat pågår det hela tiden en hel del aktivitet som du inte ser. När tiden går visar det sig att utomjordingarna har fört bort människor, eller attackerar städer. Då är det dags för dig att skicka ut din kommandostyrka, som du bygger upp efter hand. Soldaterna kan max vara sex åt gången, vilket är en skillnad från 1994-originalet där jag har för mig att man kunde ha upp till arton soldater samtidigt. Det är dock ingen nackdel att det är färre, då du har mycket nog att hålla reda på under en strid.
Eftersom soldaterna tjänar in erfarenhetspoäng och går upp i rang efter ett tag vill du inte förlora dem under strid, då nästa strid kommer att bli mycket svårare om du tvingas skicka in nybörjarna. Du sätter dessutom samman ditt team med olika typer av soldater, som prickskyttar eller stormtrupper, och det gäller att använda dem rätt. När man forskat fram nya vapen och skydd blir dina soldater både mer slagkraftiga och klarar sig bättre.
Ett av spelets stora styrkor är att det är turordningsbaserat och att man får kombinera strategin att bygga basen rätt med strategin på slagfältet. Det är också därför du hela tiden vill återvända till spelet och utrusta soldaterna med ny utrustning som du forskat fram. Hela tiden måste du hålla paniknivån i världen nere, annars kommer land efter land att sluta ge dig sitt stöd.
Utomjordingarna är minst sagt klassiska, och ser ut som om de alla har hämtats direkt från Roswell eller Arkiv-X. Hela tiden ligger det en lite kuslig stämning över spelet; naturligtvis är det ingen som blir skrämd utan snarare skapas en stämning som gör att man vill ta reda på mer – vad är det de där skalliga, grå varelserna vill (förutom att kidnappa människor och utföra experiment på dem)? De har trots allt inte gett sig på en storskalig invasion – ännu…
Att bygga sin bas och att göra det rätt är allt annat än lätt. Det tar tid innan man lär sig, även om man har spelat originalet. Trots allt finns det en del skillnader och den nya versionen är lite glättigare med sin moderna grafik – men ändå lika avancerad. Det gäller hela tiden att lyssna på vad forskarna och ingenjörerna säger, samtidigt som du måste lyssna på vad rådet som styr XCOM vill. Se snabbt till att skaffa dig fler ingenjörer och vetenskapsmän, det är bara så du kan hinna forska fram tillräckligt med vapen och bygga nya satelliter för att kunna hålla paniknivån i schack.
Slutligen finns det inget annat att säga än att ja, den omgjorda versionen matchar originalet – även om nostalgikerna kanske kommer att protestera. Här finns lika mycket strategi och känsla som när det begav sig i mitten av nittiotalet och det är lätt att många nätter går åt för att klara nästa uppdrag och nästa igen. Ett väldigt bra spel som kommer att ge dig många roliga timmar. Om du nu gillar den här sortens spel, förstås.
Köp spelet här:
