- Spelutvecklare: EMIKA_GAMES
- Utgivet: 21 juli 2021
- Speltid: kring 1,5 timmar
- Genre: Thriller, Walking simulator
- Liknande spel: What remains of Edith Finch, The Medium, Visage
- Betyg: 👻👻👻 av 5
Indiespel är lite av en passion och på senare tid har de riktigt intressanta skräckspelen faktiskt kommit från oberoende speltillverkare. Idag blir det en närmare titt på spelet Summer of ’58 från den ryska spelutvecklaren EMIKA_GAMES.
Spelet kommer med en epilepsivarning. Det händer relativt ofta att spelet avbryts av blixtrande ljus eller plötsliga störningar i den videokamera som spelets huvudkaraktär bär med sig för att se i mörkret.
Spelaren axlar rollen som amerikanske paranormala utredaren, och skeptikern, Alex Morton när han besöker det övergivna sommarlägret ”Yunost” i Ryssland. Yunost var, fram till sommaren 1958, ett sommarläger där föräldrar lämnade sina barn under sommarlovet. Men den sista sommaren gick någonting snett och alla på lägret, såväl barn som vuxna, försvann i tomma intet. Myndigheternas utredning slutade i att ett av barnen ansågs skyldigt till att ha mördat alla andra. Problemet var bara att ingen hittat några kroppar.
Nu är det alltså upp till spelaren att ta reda på vad som egentligen hände den där sista natten sommaren 1958.
Spelupplevelse
Rent grafik- och ljudmässigt är Summer of ’58 ett mästerverk. Fantastisk grafik och skrämmande bakgrundsljud är genomgående för hela spelet även om den första delen, med de fallfärdiga rummen på sommarlägret Yunost, helt klart är den mest väl genomtänkta delen. Tyvärr ger det en känsla av att spelutvecklaren haft för bråttom med lanseringen då de sista delarna inte är så väl utvecklade eller intressanta som inledningen.
Skräckupplevelsen i spelet baseras främst på jumpscares och plötsliga störningar i den kamera som spelaren använder för att kunna se i mörkret. Samtidigt har utvecklaren sett till att använda sig av en kombination av ljud, som fotsteg och tunga andetag, för att skapa en mycket obehaglig stämning något som gör plötsliga ljud och syner än mer skrämmande.
Adam ger även tips om vad spelaren behöver göra. Detta är tacksamt då det ibland är väldigt svårt att räkna ut vad som behövs för att komma vidare. Det kan även vara svårt att hitta alla de ledtrådar som behövs. Tipsen kan dock ibland bli lite väl övertydliga och förstör en hel del av den obehagliga atmosfär som byggts upp under spelets gång.
Kontroller
Då Summer of ’58 är en så kallad walking simulator är kontrollerna mycket grundläggande. Spelaren rör sig i rummet med tangentbord och mus och kan huka sig eller sprinta korta sträckor. Interaktioner görs antingen automatiskt genom att spelaren plockar upp ett föremål och sedan passerar den plats där föremålet ska användas, eller genom att klicka med musknapparna.
Det finns inget stridssystem som försvar mot de syner som Adam möter i Yunost. Det finns inte heller några möjligheter att gömma sig. Många av skeendena är också baserade antingen på att spelaren genomför vissa handlingar eller på tid. Detta kan bli riktigt frustrerande då man som spelare måste vänta på att nästa jumpscare eller ledtråd ska dyka upp.
Sammanfattning
Summer of ’58 är ett kort spel som främst bygger på atmosfär och plötsliga jumpscares för att hålla spelaren på tårna. Spelmekaniken går ut på att vandra runt i de rum som du har tillgång till och leta efter olika ledtrådar. Målet är att ta reda på vad som egentligen hände och vem som är skyldig till allt som hände på Yunost.
Tyvärr förblir många av frågorna obesvarade och vissa av ledtrådarna lämnar fler frågor än svar. Värt att komma ihåg är att spelet är relativt nylanserat. Det finns även tecken som tyder på att Summer of ’58 antingen knyter an till det kommande spelet From day to day eller kommer få en fortsättning i form av en DLC.
Jag ger spelet betyget 3 av 5. Anledningarna är flera. Den korta speltiden är en. Spelet är visserligen inte särskilt dyrt men jag hade önskat mer än ca 1 timme och cirka 30 minuters speltid. En annan anledning är timingen för nya händelser. Ofta kommer man på sig själv att bara vänta eller vandra i cirklar i väntan på nästa jumpscare eller att spelet ska bestämma sig för att låta en komma vidare.
Allt som allt. Värt att prova, men det finns potential för förbättringar.
